På denna blogg skriver jag om notskrivningsprogrammet MuseScore, som jag använder till mångt och mycket.
Inläggen hänvisar ibland till tidigare inlägg, så en viss kronologi finns inbyggd.
I den första tonsättningsövningen gav jag åt eleverna en färdigt rytmiserad dikt, som de sedan tonsatte. Men hur gör man om man vill låta eleverna sköta även om rytmiseringen? Det här kan vara en bra möjlighet att tillämpa i praktiken de rytmstavelser som man använder när man läser rytmer:
Ta - tittit - ta - ta
eller Ta - tattet - ta - ta
Hur det nu var, kom vi igen att välja en text av Lennart Hellsing:
Gabriel Gräslök skriver så gräsligt. Brevet han skrivit är inte läsligt. "Åh, vilket brev!" sa fröken och rev brevet som Gabriel Gräslök skrev.
Nu går det förstås att rytmisera den här texten på många sätt. Jag bad eleverna bestämma vilket sätt vi skulle göra det. Vi prövade på olika sätt. Jag läste upp början, "Gabriel Gräslök", och frågade eleverna om det motsvarade rytmen "ta - tittit - ta - ta" eller "tittit - ta - ta - ta", och visade rytmerna för dem samtidigt i form av fjärdedelar och åttonedelar.
Eleverna kunde från tidigare ta och titti och hur de noterades. I denna övning blev rytmstavelserna konkreta för dem. Småningom började de förstå sambandet; att en dikts rytm kan faktiskt presenteras i form av ta och titti.
Nu är det förstås klart att ta och titti inte räcker så långt. Vi vill ha synkoper och annat skojigt också när vi rytmiserar texter. Men det är bara att gå vidare med det.
Den slutliga rytmiseringen kom att bli något som alla var överens om. Hela dikten var nu färdigt skriven som ta och titti-noter. På sina ställen blev det punkterade fjärdedelar och pauser. Jag skrev in allt detta i MuseScore. Rytmen och sångorden, varje not på ettstrukna G.
När det var inskrivet, kunde vi lyssna på det hela. Eleverna kunde läsa tyst för sig hela dikten i den jämna rytm som vi hade skapat, "Gab - ri-el Gräs - lök skri - ver-så gräs - ligt...". Vi gjorde ännu några justeringar här och där, tills vi hade följande not:
Efter det gick det rakt framåt! Tre pojkar satt vid datorn och justerade tonhöjder, medan alla följde med på projektorduken. Ibland spelade pojkarna upp det de gjort.
Melodin blev ganska sprallig. Precis som texten är! Sedan gjorde jag en ackordsättning till melodin. För att få en helhet av sången, lade jag till ett intro, ett mellanspel och repris. Allt detta kan igen ses som ett arrangemang av låten, medan tonsättningen är pojkarnas. Det officiella notbladet kommer att ha pojkarnas namn, samt resten av klassen, som ju bidrog till rytmiseringen.
Här är en förenklad bild av den slutliga melodin, med förenklad ackordsättning, utan repris och mellanspel. Men du kan följa noten ändå, medan du lyssnar på vår inspelning (som är långt ifrån perfekt - sången väntar på bättre möjligheter till att bli inspelad).
Svenskan har orden tonsättning och komponering, som kan uppfattas som synonymer. Om vi vill peta i orden, kan vi tänka oss att tonsättning handlar om det simpla, att sätta toner efter varandra för att skapa melodier - och där emellan att lägga dem på varandra för att skapa flerstämmighet eller ackord. Komponering i sin tur handlar om det komplexa, där vi funderar över större strukturer - vers, refräng, intro, exposition, genomföring...
Dikter tonsätter man. Dikten kan redan ha en så tydlig struktur, att själva kompositionen är färdig. Det är bara för tonsättaren att sjunga ut dikten.
Låt eleverna tonsätta med MuseScore!
Det var jultider och jag pratade om melodi med eleverna. Eller studerandena, som man borde säga om gymnasister. Mina enkla grundregler för melodi är föjande:
flera toner som följer varandra i en meningsfull ordning
tonerna får gärna följa varandra stegvis
större hopp får gärna kompenseras med stegvis gång i motsatt riktning
tonerna får gärna tillhöra en tonart (en delmängd av alla tänkbara toner)
tonerna kan också hoppa från ackordton till ackordton
Dessa regler är bara ett sätt att försöka ringa in något väsentligt om begreppet melodi. Tag dem inte på allvar.
I hopp om att skapa en ny julsång sökte jag efter juldikter och hittade följande dikt av Lennart Hellsing:
Nu tindrar stjärnor i det blå i hus och fönster likaså och alla röda tomtar gå med vita skägg och luvor på.
Texten har en mycket jämn, koralaktig rytm, så jag tänkte mig hela versen som fjärdedelsnoter. Varje fras börjar med en fjärdedels upptakt. Detta kunde noteras på följande sätt:
Man kunde notera dikten med en annan rytm också, något punkterat, så det blir en vals eller en 6/8-marsch. Jag beslöt behålla den här rytmiseringen. Sedan gäller det bara att börja tonsätta. Jag gav åt eleverna följande not i MuseScore:
Elevernas uppgift var att forma detta till en melodi. Varje nothuvud kan dras uppåt eller nedåt med musen. Eller så låter man nothuvudet vara på plats. Emellanåt kan man lyssna på melodin och sjunga med.
Resultat
Det blev några riktigt fina melodier. Jag vill här presentera den finaste i mitt tycke. Vad jag gjorde med melodin var att jag ackordsatte den enligt bästa förmåga och frågade sedan tonsättaren om jag gjort melodin rätt med mina ackord. Hon godkände min harmonisering. Intressant var att hon hittade tonarten D-moll i sin tonsättning, även om vi inte behandlat tonarter och förtecken dess mer.
När man drar nothuvuden uppåt eller neråt, använder man den diatoniska skalan. Inga tillfälliga förtecken, alltså. Detta begränsar en hel del, men passar bra i det här skedet. Man kan också markera ett nothuvud genom att klicka på det, sedan kan man flytta noten kromatiskt uppåt eller neråt. Detta leder lätt till atonala lösningar, vilket får bli ett nytt kapitel.
Nertill finns melodin med min ackordsättning. Hellsings dikt har flera verser men jag presenterar bara en här. Musikspåret spelar melodin tre gånger igenom med för- och mellanspel. Tag kontakt, om du vill använda denna melodi. Måste kolla med tonsättaren och textförfattaren i så fall!
I det här skedet vill jag påpeka att endast "arrangemanget" är mitt. Tonsättningen är elevens. Och med arrangemanget menar jag ackordsättningen, för- och mellanspel samt mitt sätt att spela på piano. Ljudexemplet finns inte noterat som pianonoter.
Att utveckla
Jag gav alltså en färdigt rytmiserad text åt eleverna. Jag kunde ha låtit eleverna göra den delen också. Till följande kommer jag att berätta om ett liknande projekt, där eleverna själva fick rytmisera en text innan de tonsatte den.
När man skriver noter med MuseScore, kan man låta MuseScore spela upp det man skrivit. Det finns inbyggt temporeglage, mixer och annat. Man får saker och ting att låta mycket hyfsat.
Man kan exportera musiken som en ljudfil, efter att man mixat och fixat allt så att det låter bra.
Ljudfilen kan man läsa in i ett ljudhanteringsprogram, t.ex. Audacity.
Sedan kan man spela in ett eller två nya spår med riktiga akustiska instrument, vilket får det hela att låta mycket naturligt, trots att en del av instrumenten är datorgenererade.
Steg för steg
Så här lät inspelningen (fanns i det tidigare blogginlägget):
Melodin är alltså långt ifrån färdig. Detta är bara kanske halva versdelen eller halva refrängdelen, som här upprepas fyra gånger. Det vi hör är en skranglig saxofon som spelar melodin, en kontrabas, trummor och akustisk gitarr.Som du kanske hör, är gitarren äkta, medan de övriga instrumenten är genererade med dator. Med MuseScore i det här fallet.
1. Skriv noter som låter bra
Noter som skall printas ut skall se ut på ett visst sätt. Noter som skall spelas upp i notskrivningsprogrammet skall kanske se utt på ett annat sätt. Saxofon plus bas såg ut så här till en början:
Detta lät inte bra. Saxofonen lät lite hackig. Inget legato. Jag försökte lägga dit legatobågen, men den hade ingen inverkan. I andra notskrivningsprogram har den det, möjligen. Jag prövade några andra trix, men sedan lät jag saxofonen vara som den är. Basen i sin tur lät allt för legato. Jag ville ha lite tydligare rytmkänsla, så jag förkortade notvärdena lite:
Sedan lade jag till ett trumspår. Dvs, skrev ett trumkomp på ett 5-linjigt notsystem för trummor.
I det här skedet testade jag olika sk. soundfonter. MuseScore använder soundfonter för att skapa instrumentljuden. Det finns att ladda ner en hel massa olika soundfonter. En soundfontfil är vanligen en hel uppsättning instrument, som vanligen omfattar de flesta instrument man kan behöva. Googla gärna efter soundfonter, jag behandlar inte ämnet dess mera här.
Jag lade också in en takt i början, där trummorna räknar in oss. Med "oss" menar jag saxofonisten, basisten och gitarristen. Den sistnämnda skulle alltså vara jag själv, på riktigt.
Dessutom kopierade jag upp alltsammans och lade ännu in repristecken, för att få allt att spela fyra gånger.
Detta ser inte bra ut. Trumnoterna borde snyggas upp, likaså basnoterna. Men denna not är bara till för att låta bra i MuseScore. När jag tyckte att allt lät bra, exporterade jag en wav-fil av alltsammans.
2. Läs wav-filen in i Audacity
Ljudfilen har tre instrument. Om inte instrumenten är i balans med varandra (ljudstyrka, stereopanorering), måste du gå tillbaka till MuseScore och mixa. Men om instrumenten sinsemellan låter bra, har du nu en stereoljudfil i Audacity. Och i Audacity kan du lägga till instrument t.ex. genom att själv spela in med mikrofon.
3. Olika sätt att spela in i Audacity
Att spela in kräver mikrofon. En laptopdator har inbyggd mikrofon. Mikrofonen brukar vara helt ok, men själva datorn har ofta en fläkt som gärna går på just när man jobbar med ljudfiler. Ett ganska bra alternativ är en iPhone - eller vilken smarttelefon som helst med lika bra ljudkvalitet. I korthet går inspelningen ut på att du lyssnar med hörlur på de spåren som du redan har (i mitt fall saxofonen, trummorna och basen), medan du spelar in det följande spåret (i mitt fall gitarren).
Om du spelar in med din smarttelefon spelar du upp med datorn och hörlur, medan inspelningen går till telefonen, inte till datorn. Efter inspelningen måste du flytta över ljudfilen från telefonen till datorn och Audacity.
Men spelar du in med datorns mikrofon eller en mikrofon kopplad till datorn, använder du Audacitys inspelningsfunktion.
Pröva använda Singstar-mikrofoner. Jag har ett par sådana, med sladd. Mikrofonerna kopplar man till en liten dosa, som i sin tur kopplas med en USB-kontakt till Playstation-konsolen. Men det är en standard USB-kontakt med standard USB-ljud! Vilket betyder att när du kopplar kontakten till datorn, känner datorn igen det som en ljudingång. Och när datorn en gång känt igen din Singstar-mikrofonutrustning, känner också Audacity igen den och du kan använda mikrofonerna till att spela in stereofoniskt ljud. Den här USB-dosan brukar göra mycket bättre ljud än datorns egna mikrofoningång, som du nog kan koppla den ena Singstar-mikrofonen i direkt.
4. Vad du kan göra med inspelningen
När en inspelning är gjord, kan man vilja köra några rutinmässiga saker, oftast vissa effekter, som man hittar i Audacitys effektmeny. Normalisering betyder att ljudspåret förstärks så långt det går (eller möjligen ett par decibel under det största möjliga) utan att ljudet brister. Det optimala är visserligen att mikrofonen ger tillräckligt stark signal så att man inte skall behöva förstärka i efterhand. Kompression betyder att svaga partier förstärks medan starka partier inte förstärks. Detta kompenserar ojämnheter i röstbehandling, spelteknik eller mikrofonhantering.
När du lyssnar på din inspelning, kan det hända att du tycker att du släpar och ligger hela tiden efter. Det beror på att datorn inte hinner exakt med i alla svängar. Det blir en liten konstant fördröjning. Det finns ett Time Shift-verktyg i Audacity, med vilket du kan flytta varje spår, för att få tajmningen perfekt (det går också att ställa in värdet på fördröjningen så att Audacity justerar det automatiskt efter varje inspelning, men du måste själv komma underfund med hur stor fördröjningen är just med din utrustning).
Ljudspåret du tog från MuseScore har sin egen stereobild. Du kan visserligen justera den i sin helhet i vänster-höger-riktningen. Dina egna inspelningar hamnar på egna spår, som var för sig kan stereopanoreras.
Ljudspåret du tog från MuseScore har också egen efterklang (reverb), beroende på MuseScores mixerinställningar. Om du inte lyckas skapa motsvarande efterklang på dina egna inspelningar, kan du välja att inte ha någon efterklang alls i MuseScore. Sedan lägger du en efterklang på alltsammans i Audacity, när allt det övriga låter bra.
I min inspelning lade jag efterklang i MuseScore och utgick ifrån att jag kan skapa efterklang på gitarrspåret skilt i Audacity. Ett patentsätt för att skapa efterklang på ett spår i Audacity är följande:
Gör en kopia av spåret
Kör en efterklangseffekt på kopian, t.ex. "gverb" eller "reverb" med standardinställningar (här har jag märkt att spåret måste ofta dämpas innan man kör gverb)
Med standardinställningar har kopian nu en våldsam efterklang. Men grejen är den att originalspåret är ditt "torra" spår och kopian ditt "våta" spår. Justera deras balans sinsemellan - i praktiken justera våta spårets volym - för att få efterklangen att låta som du vill ha den.
Idén med att lägga till syntetisk efterklang är helt enkelt den att vi vill skapa ett akustiskt rum för vår inspelning. Stället där vi gjorde vår inspelning kanske inte hade någon efterklang och även om stället har hur bra akustik som helst, så hör inte våra mikrofoner efterklangen på samma sätt som mänskliga örat. En Singstar-mikrofon hör knappast någon efterklang alls. Syntetisk efterklang är ett billigt alternativ till ett par 5000 euros kondensatormikrofoner och hyra av Musikhuset i Helsingfors.
Hängde du med?
Jag svamlar och forcerar. Men jag försöker ge en helhetsbild av mina olika sätt att arbeta. Audacity är ett fint program och det finns en massa guider, bl.a. på Youtube, om hur man gör olika saker. Kolla där. Jag svarar gärna på frågor.
Här ännu ett ljudexempel, en julsång jag skrev, där alla instrumenten är skapade med MuseScore, medan sången gjordes av mina elever och mig själv.
Instrumenten låter inte så värst bra, jag satsade inte så mycket på mixningen, men framför allt saknas där riktiga instrument. En kompgitarr kunde jag ha gjort akustiskt. Eller pianot. Det hade gjort hela orkestern mera levande.
Transponering betyder att man flyttar tonerna uppåt eller neråt. Diatonisk transponering betyder att man gör det så att man bibehåller tonarten. Spelar du en melodi på pianots vita tangenter och får för dig att spela melodin ett par steg högre upp eller lägre ner, men spelar melodin fortfarande bara på vita tangenter, har du gjort en diatonisk transponering.
Bakgrund
Västerländsk musik är full av upprepningar och sekvenser. När man skriver noter på dator, kommer man ofta att kopiera sekvenser och klistra in dem på nya ställen, i stället för att skriva om alltsammans not för not. Väldigt ofta vill man transponera de nya ställena, och väldigt ofta vill man just göra en diatonisk transponering.
MuseScore har en funktion för transponering. Egentligen finns det två tre olika sätt att transponera, men ingen av dem är egentligen diatonisk transponering. Jag tänkte att detta kunde vara en bra funktion att implementera som en sk. plug-in, en bit kod som man kan lägga in i programmet för att utföra något som programmakarna inte själva ansett behövligt. Sagt och gjort!
Min plug-in
Med min plug-in kan du transponera uppåt eller neråt ett markerat område i dina noter. Du skall ange intervallet - prim, sekund, ters osv -, du skall ange riktning - upp, ner -, du skall ange tonart samt mod för transponeringen - dur, harmonisk moll, melodisk moll. I skrivande stund är min plug-in inte riktigt färdig, men nog funktionsduglig. Fel kan uppstå om man vill transponera en prim, vilket kan kännas trivialt, men det fyller en viss funktion, mera om det senare.
Exempel
Denna bloggs höstliga design fick mig att skapa följande melodi. Sången må heta "Another Autumn Song". Den börjar så här:
Det här får vara motivet som hela sången består av. Nu kopierar jag upp de här takterna, klistrar in några gånger, sedan börjar jag transponera två takter åt gången. Jag markerar takterna 3 och 4 och startar min plug-in:
Ok, låten går i Am. Nu vill jag transponera neråt ett steg, en sekund alltså. Jag flyttar det horisontella reglaget till -2. Tonarten är alltså C / Am. Men jag vill ha harmonisk moll, vilket betyder att sjätte tonen i skalan är F och sjunde tonen är G#. Resultat:
Notera G# i början samt högsta tonen F. Följande två takter skall gå ytterligare ett steg lägre. Här passar det med melodisk moll. Horisontella reglaget på -3, tonarten fortfarande C / Am, men moden är "melodic minor". Sista fyra takter kunde gå i A-dur. Reglaget på -4, tonarten A /F#m, moden "major / natural minor". Jag skall skriva in ackordbeteckningarna, så kan jag kompa melodin på gitarr:
To-do list
Min plug-in har som sagt några buggar. Det borde gå att transponera en prim, dvs noterna flyttas inte alls. Men man skall kunna ändra en sekvens från t.ex. naturlig moll till melodisk moll. Gör man det med nuvarande version, kraschar det.
Språket i min plug-in är engelska. Jag kommer knappast att översätta den till olika språk, men jag borde rätta till något smått där. Det heter inte prime, utan unison, tror jag.
I nästa nummer...
Jag fortsätter med låten. Som den är nu blir den lite tjatig i längden. Jag skulle vilja svänga på den där melodisnutten, göra en inversion av den. Det finns ingen inbyggd funktion för det, och jag har själv tänkt göra en plug-in för det, men jag tänker först kolla om någon annan redan har gjort en sådan plug-in.
Jag kommer också att berätta hur jag gjorde inspelningen av låten, där jag dels spelar gitarr, dels låter MuseScore sköta om en del av ljudet.
Så vad finns kvar för mig att berätta i denna blogg? Kanske sådant som jag själv finner nyttigt, intressant, spännande. En del av det har jag skrivit om i ovannämnda forum och jag har kanske något på Youtube också.
Filosofi
Jag använder nästan bara gratisprogram på datorer. OpenOffice för textbehandling, kalkyl, grafer, presentationer mm, Inkscape för vektorgrafik, Gimp och Paint.Net för övrig grafik. Och MuseScore för notskrivning.
Jag har tillgång till Sibelius. En del av mitt notmaterial skrev jag i tiderna med Sibelius och använder det därför ännu sporadiskt. Samma sak gäller Encore. Men allt nytt skriver jag med MuseScore. Och ofta försöker jag även konvertera gamla noter från Sibelius och Encore till MuseScore.
Om jag tjänade mitt levebröd med att skriva noter, om det var min huvudsakliga uppgift, som jag använde största delen av min arbetstid åt, skulle jag utan vidare använda Sibelius. Men Sibelius är stort och aningen svårhanterligt. Massor att lära sig innan det börjar löpa. Och så länge det inte löper, känner man sig frustrerad. Frustrationen minskas inte av tanken att det här programmet faktiskt kostar en massa.
Med gratisprogrammen känner jag aldrig frustration, även om de inte alltid funkar. Varje gång det strular till med programmet, vare sig det handlar om textbehandling, grafik eller noter, tar jag det med stoiskt lugn. Ingen är mig skyldig att rätta till programmens fel. Jag är mycket tacksam för dessa program, de är mycket väl fungerande program.
De kostar aldrig mer än vad de är värda!
I nästa nummer...
Jag kommer att berätta om några tonsättningsprojekt, om ett spännande tonsättningskoncept som jag prövat med elever i lågstadium och i gymnasium, om att tonsätta med hjälp av MuseScores inbyggda funktioner, om att skapa grafik, om en hel del annat. Denna blogg kommer inte att följa någon ordning precis, lika lite som mitt sätt att skriva sånger.
