lördag 19 juli 2014

Tonsättning I

Svenskan har orden tonsättning och komponering, som kan uppfattas som synonymer. Om vi vill peta i orden, kan vi tänka oss att tonsättning handlar om det simpla, att sätta toner efter varandra för att skapa melodier - och där emellan att lägga dem på varandra för att skapa flerstämmighet eller ackord. Komponering i sin tur handlar om det komplexa, där vi funderar över större strukturer - vers, refräng, intro, exposition, genomföring...
Dikter tonsätter man. Dikten kan redan ha en så tydlig struktur, att själva kompositionen är färdig. Det är bara för tonsättaren att sjunga ut dikten.

Låt eleverna tonsätta med MuseScore!

Det var jultider och jag pratade om melodi med eleverna. Eller studerandena, som man borde säga om gymnasister. Mina enkla grundregler för melodi är föjande:
  • flera toner som följer varandra i en meningsfull ordning
  • tonerna får gärna följa varandra stegvis
  • större hopp får gärna kompenseras med stegvis gång i motsatt riktning
  • tonerna får gärna tillhöra en tonart (en delmängd av alla tänkbara toner)
  • tonerna kan också hoppa från ackordton till ackordton
Dessa regler är bara ett sätt att försöka ringa in något väsentligt om begreppet melodi. Tag dem inte på allvar.
I hopp om att skapa en ny julsång sökte jag efter juldikter och hittade följande dikt av Lennart Hellsing:
Nu tindrar stjärnor i det blå
i hus och fönster likaså
och alla röda tomtar gå
med vita skägg och luvor på.
Texten har en mycket jämn, koralaktig rytm, så jag tänkte mig hela versen som fjärdedelsnoter. Varje fras börjar med en fjärdedels upptakt.
Detta kunde noteras på följande sätt:


Man kunde notera dikten med en annan rytm också, något punkterat, så det blir en vals eller en 6/8-marsch. Jag beslöt behålla den här rytmiseringen. Sedan gäller det bara att börja tonsätta. Jag gav åt eleverna följande not i MuseScore:


Elevernas uppgift var att forma detta till en melodi. Varje nothuvud kan dras uppåt eller nedåt med musen. Eller så låter man nothuvudet vara på plats. Emellanåt kan man lyssna på melodin och sjunga med. 

Resultat

Det blev några riktigt fina melodier. Jag vill här presentera den finaste i mitt tycke. Vad jag gjorde med melodin var att jag ackordsatte den enligt bästa förmåga och frågade sedan tonsättaren om jag gjort melodin rätt med mina ackord. Hon godkände min harmonisering. Intressant var att hon hittade tonarten D-moll i sin tonsättning, även om vi inte behandlat tonarter och förtecken dess mer. 
När man drar nothuvuden uppåt eller neråt, använder man den diatoniska skalan. Inga tillfälliga förtecken, alltså. Detta begränsar en hel del, men passar bra i det här skedet. Man kan också markera ett nothuvud genom att klicka på det, sedan kan man flytta noten kromatiskt uppåt eller neråt. Detta leder lätt till atonala lösningar, vilket får bli ett nytt kapitel.
Nertill finns melodin med min ackordsättning. Hellsings dikt har flera verser men jag presenterar bara en här.  Musikspåret spelar melodin tre gånger igenom med för- och mellanspel. Tag kontakt, om du vill använda denna melodi. Måste kolla med tonsättaren och textförfattaren i så fall!


I det här skedet vill jag påpeka att endast "arrangemanget" är mitt. Tonsättningen är elevens. Och med arrangemanget menar jag ackordsättningen, för- och mellanspel samt mitt sätt att spela på piano. Ljudexemplet finns inte noterat som pianonoter.

Att utveckla

Jag gav alltså en färdigt rytmiserad text åt eleverna. Jag kunde ha låtit eleverna göra den delen också. Till följande kommer jag att berätta om ett liknande projekt, där eleverna själva fick rytmisera en text innan de tonsatte den.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar